SAKNADEN

Har pratat med två av mina bästa vänner idag och jag bara känner hur tomt det är utan mina fina änglar i närheten. Har varit så van med att ha de typ tio minuter bort och kunna träffa de när jag vill. Men snart är de lär och det ska bli så himla underbart att få träffa de. Ibland kan jag verkligen bara stanna upp och ba harregud vilken tur jag har som har så fina vänner och jag tycker synd om de som inte får uppleva den typ av vänskap som vi delar:') bryter av detta sentimentala inlägg med en bild på mig efter att jag pröva botox, det var assvullet först, men på bilden så har det lagt sig, fint va?:)
 
Kommentera inlägget här: